Barn och unga bygger upp sina liv utifrån andra förutsättningar än tidigare generationer. Då globalisering, digitalisering och urbanisering ständigt utmanar individer och organisationer. Genom samhällsutvecklingen har en möjlighet att välja grupptillhörighet öppnats upp för individen. Ungdomar väljer idag sina grupptillhörigheter baserat på sina personliga intressen och aktiviteter, som t.ex. medlemskap i en förening eller rörelse, utbildning, yrke eller vänskapskrets. Desto mer sociala cirklar en person är en del av, ju mer skiljer personen sig från andra. På så sätt är personen mer unik i både sina val och beteenden. Detta har kommit att kallas för individualisering, som i allra högsta grad påverkar hur ungdomar vill utöva sina fritidsintressen och under vilka villkor som ungdomar vill organisera sig.
Idrotter och idrottande används precis som andra aktiviteter och symboler för att kunna uttrycka identitet och tillhörighet. Som i sin tur är en del av den individuella livsstilen, där olika ungdomar utövar och prövar nya aktiviteter och stilar i den identitetssökande fasen. Det är här som processen att bli oberoende från föräldrar och vuxna en roll. Vännerna blir som en viktigare referenspunkt och det spelar roll vilken logik en idrott har och vilken bild som förmedlas. Både till sig själv och andra, vilket gör att valet av idrott är ett resultat av motionsformens kärnlogik, identiteten och tillhörigheten som ungdomen vill visa upp.
Jämfört med tidigare generationer upplever ungdomar att de både har större möjligheter att påverka sitt eget liv och större möjligheter att förändra samhället. Det har aldrig funnits så många möjligheter att spendera sin fritid och utveckla sina egna intressen. Som det gör nu. Dock har alla dessa valmöjligheter ökat stressen hos barn och unga att välja vilken av alla idrotterna handboll, fotboll, friidrott, ishockey, bandy, volleyboll, basket, golf, squash, brottning eller kampsport som är rätt för individen tidigt. Kulturchefen i Bräcke kommun i Jämtland berättade i förra veckan om oron som finns för vad som ska hända barn i åldern 9, 10 och 11 år som ännu inte hittat någon fysisk aktivitet som de tycker är rolig. Som en följd av att föreningarna har tvingats stänga ner sina verksamheter då idrottshallar har stängts ner till och från sedan mars 2020, har spelare och ledare allt svårare med motivationen att fortsätta idrotta.
Att träna på de privata aktörernas anläggningar så som t.ex. Nordic Wellnes och Fitness24Seven ökat bland unga, från 48 procent till 55 procent. Dessa aktörer erbjuder olika former av motion och har utvecklat ett alternativt sätt att organisera idrotten. Det finns inga tydliga förväntningar och krav utifrån, utan det egna och individuella målet är styrande för utövandet. Aktörerna har flexibla öppettider och tillgång till personliga tränare för optimerad träning och individuell anpassning. De privata aktörerna bemöter medlemmen som en kund och finns många gånger i närheten av där man bor, vilket gör att träningen blir tidseffektiv. Dessutom finns det heller inte samma medlemskap. Istället finns det anpassningsbara anslutningslösningar.
Ovanstående har bidragit till att idrottsföreningar utsätts för en hård konkurrens. Idrotter som idag tycks locka nya utövare och växer bland unga är t.ex. kampsport, klättring skateboard, parkour. Därför att de kan utövad när det passar utövaren oberoende av träningstider. De har inslag av gamification tydligt inbäddade, uppfattas som moderna och i någon mån som trendiga och är individuella. Dessa idrotter växer främst i städerna och har en strak koppling till urbaniseringen. Att klättringen ökar kan förklaras med att allt fler ängar sig åt bouldering som tydligt har en koppling till gamifiaction.
Comments